Elbolag

Guide för att byta elbolag

Det är mycket enklare än du tror att byta elbolag! Enligt den svenska ellagen kan du byta elbolag den första i varje månad samt i samband med flytt. Om du har ett sk tillsvidareavtal är uppsägningstiden för ditt elavtal normalt en månad. Om du har fast elpris eller rörligt elpris under en viss tid kan du behöva vänta till avtalstiden har löpt ut, eller välja att betala en straffavgift för att kunna avsluta elavtalet i förtid.

Här är tre enkla steg för att byta elbolag:

1. Kontakta det elbolag du önskar byta till. Elbolaget kommer att behöva vissa uppgifter från dig, så har en faktura från ditt elnätsbolag till hands. För utom personuppgifter rör sig om lägenhetsnummer och/eller mätarnummer samt anläggnings-id och områdes-id. Här är det viktigt att komma ihåg att det bara är den person som står på elnätsavtalet som kan teckna avtal med ett elbolag.

2. Ditt nya elbolag skickar information till elnätsbolaget om bytet. Elnätsbolaget läser då av din mätarställning och skickar den både till ditt nya och ditt gamla elbolag.

3. När ditt nya elbolag har informerat elnätsbolaget om att du önskar byta elbolag skall elnätsbolaget automatiskt meddela ditt nya elbolag om några uppgifter saknas för att bytet skall kunna genomföras. Samtidigt meddelar elnätsbolaget ditt gamla elbolag att ditt gamla elavtal skall upphöra.

Jens at 01:00 on 23 december 2009

I Jönköping har man inte längre rätt att välja elleverantör om man bor hos det kommunala bostadsbolaget. El-räkningen hamnar ...

Populärt att byta elbolag

Färska siffror från Statens Energimyndighet visar att det blir allt mer populärt att byta elbolag. Under andra kvartalet 2009 bytte omkring 125 000 svenska hushåll elleverantör, vilket är nära 40 procent mer än för samma period 2008. Detta trots att skillnaden i pris per kilowattimme mellan det dyrate elbolaget och det billigaste elbolaget inte är speciellt stor. För familj som bor i eluppvärmd villa och konsumerar  15 000 kwh om året är besparingen omkring en tusenlapp. Men för ett hushåll i lägenhet där el inte används för uppvärmning är skillnaden inte mer än några hundralappar per år.

Då kan det löna sig betydligt bättre att byta från fast elpris till rörligt elpris, eller framför allt att göra ett aktivt val och inte ligga kvar i ett så kallat tillsvidare avtal. Denna typ av avtal är nämligen så gott som alltid dyrare.

Vilket elpris passar dig bäst?

Har du gjort det bästa valet vad gäller bindningstid för dill elavtal? Här reder vi ut skillnaderna!

Rörligt elpris
Detta avtal innebär att du betalar elbörsens (Nordpool) månadsmedelvärde för den månad förbrukningen skett, plus ett påslag samt gällande elcertifikatavgift. Du får alltså marknadens pris för den aktuella månaden och du har tryggheten att när som helst kunna byta till ett fastprisavtal.

Detta är avtalet för dig som vill följa marknadens upp- och nedgångar, vilket innebär att du inte vet din månadskostnad i förväg. Statistiskt sett är ett rörligt elpris det billigaste elavtalet i längden.

Fast elpris
Fast elpris är elavtalet för dig som vill ha koll på dina elkostnader utan att behöva bry dig det minsta om vad som händer på elmarknaden. Fast elpris kan tecknas för 1, 2, 3 eller 5 år.

Bor du i villa, har höga omkostnader eller bara en allmänt hög elförbrukning? Då kan det vara skönt att veta hur mycket du behöver betala varje månad.

Tillsvidarepris
Har du inget elavtal eller har ditt tidigare avtal löpt ut? Då betalar du enligt tillsvidarepris. Det är ett trögrörligt pris och ger en högre månadskostnad än om du gör ett aktivt val. Du som har tillsvidare pris kan när som helst teckna fast eller rörligt elpris.

Hos många elbolag är gör så många som 30 procent av kunderna aldrig något aktiva val. De flesta bor i mindre lägenheter med låg elförbrukning och tror att det inte spelar någon roll, men det gör det. Teckna ett fast eller rörligt elpris och du kommer att spara pengar på sikt.

Trend: mikroproduktion av el

Mikroproduktion av el, det vill säga el som du och jag producerar själva, beskrivs av många som nästa stora folkrörelse. Allt fler privatpersoner investerar i en egen vindsnurra eller sätter solfångare på taket för att minska sina elkostnader och bidra till utvecklingen av en hållbar elproduktion och elkonsumtion. Nya sätt att producera el kräver nya regelverk, men i väntan på sådana har elbranschen praktiskt löst problemet så att elen endast mäts i den ena riktningen, det vill säga inköpt el. När produktionen av vindsnurran eller solpanelerna överstiger den egna konsumtionen står mätaren stilla. Detta innebär alltså att elöverskottet från mikroanläggningen skänks till elbolaget.

Världens elkonsumtion minskar

Den globala elbförbrukningen sjunker för första gången sedan 1945, enligt en färsk rapport från IEA. Orsaken är den rådande finanskrisen som slår på utvecklingen både i I-världen och bland utvecklingsländerna. Energiorganet spår att efterfrågan på el globalt kommer att sjunka med 3,5 procent under 2009. Kina står för en minskning med 2 procent och Ryssland med nästan 10 procent jämfört med 2008. OECD-länderna spås uppleva en minskad efterfrågan på nära 5 procent jämfört med 2008. Undantaget utgörs av Indien där hushållens ökande efterfrågan förväntas öka förbrukningen med 1 procent.

Många missnöjda med elbolagens priser

Villaägarnas Riksförbund har genomfört en undersökning avseende konsumenternas åsikter om elkonsumtion och elmarknaden. På frågan ”Anser du att priset på el är för högt?” svarade föga förvånande hela 95% ja. Men på frågan ”Vad tror du orsakar det höga elpriset” varierade svaren något. Varje svarande fick ange mer än ett alternativ:

• Kraftbolagsägarnas höga vinstkrav: 70%
• Dålig konkurrens mellan bolagen: 62%
• Höga skatter: 62%
• Svag tillsynsmyndighet: 40%
• Handeln med utsläppsrätter: 29%
• Annat: 6%

Endast 29% av konsumenterna verkar känna effekten av utsläppsrätternas, trots att dessa uppskattas ha ökat elpriset med 10-15 öre bara under 2008. Detta har inneburit tiotals miljarder i ytterligare vinst för elbolagen. Detta eftersom även vatten- och kärnkraft blir dyrare, trots att dessa kraftslag inte medför några omkostnader för utsläppsrätter. Vattenkraft och kärnkraft utgör omkring 97 % av den svenska elproduktionen.

Dags att binda elpriset?

Långkonjunkturen har fått Sveriges elpriser att falla i takt med den sjunkande industriproduktionen. Men när industrin väntas komma igång igen under hösten kan elpriserna stiga snabbt. Frågan är om det i dagsläget är läge att binda sitt elpris, eller om rörligt elpris fortfarande är att föredra?

Detta är egentligen samma frågeställning som för räntan på bolånen. De flesta är överens om att det är lönsamt på lång sikt att välja rörligt elpris, men på samma gång måste man kunna klara perioder med högre elpris.

De flesta experter menar dock att det är i princip omöjlig för en privatperson att avgöra när det är rätt tid att binda elpriset. Därför bör man inte välja bundet elpris även om man oroar sig för att bli av med jobbet eller för att räntan på bolånen ska stiga.

Det är nämligen väldigt få hushåll som har en så hög elräkning att det kan bli några större kostnadsökningar vid kortsiktiga fluktuationer i elpriserna. Istället bör man välja rörligt elpris och dessutom främja konkurrensen genom att välja ett elbolag som inte tillhör de stora eljättarna.

Nordpool – den nordiska elmarknaden

Nordpool är en nordisk elbörs som startades 1996 av Sverige och Norge. Sedan 2005 är även Danmark, Finland och Norra Tyskland medlemmar. På marknadsplatserna kan elhandlare köpa och sälja el. Det är alltså här som elproducenterna säljer sin el till elbolagen som sedan säljer elen vidare till slutkunderna. Elpriserna som sätts på Nordpool genom utbud och efterfrågan styr sålunda elpriserna på den skandinaviska elmarknaden.

Nordpool tillhandahåller elmarknaden relevant information som förutom aktuella elpriser även omfattar data om nivåerna i de nordiska vattenkraftdammarna, produktion, förbrukning, överföring samt uppgifter om störningar i produktion och elnät i de olika medlemsländerna.

Elbolag och elnät – hur fungerar det?

I Norden finns det cirka 350 bolag som producerar elkraft genom exempelvis vindkraft, vattenkraft och kärnkraft. Elproducenterna säljer sedan Elen på den gemensamma nordiska elbörsen NordPool. Där möts elproducenter och elhandelsföretag, och elpriset bestäms sålunda utifrån utbud och efterfrågan. Det är elhandelsföretagen som vi i vardagligt tal kallar elbolag.

Efter köp säljer elbolagen elen vidare till slutkunderna. Som kund väljer man själv vilket elbolag man vill köpa sin el från. Man kan välja mellan fast elpris där ett överenskommet pris gäller under en viss period eller ett rörligt elpris där priset följer svängningarna på NordPool.
Själva distributionen av el sköts av elnätsföretag som har skyldighet att förse ett visst geografiskt område med elnät och distribuera el på lika villkor till alla.

Fortum

Fortum är ett energibolag som fokuserar på Norden, Ryssland och marknaderna runt Östersjön. Fortums verksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift av kraftverk. Sverige är en av Fortums viktigaste marknader och bolaget bedriver elproduktion, värmeproduktion, elnät, elhandel och drift, vilket innebär att nästan samtliga delar av Fortums verksamhet finns representerade i Sverige.

Fortums elnät har nästan 850 000 kunder anslutna. Fjärrvärmeverksamheten finns i 18 kommuner. Fortums har 213 vattenkraftverk i Sverige och är dessutom delägare i de sex kärnkraftreaktorerna i Oskarshamn och Forsmark. Fortum är dessutom Nordens största säljare av miljömärkt el.